Den lilla flickan har gått vilse i språklandskapet. Överallt hänger bokstäver i träden. Hon letar och letar, söker förgäves den rätta bokstavskombinationen, orden finns där och bränner på tungspetsen men betydelsen, innehållet, ljudet stockar sig.
Hon tittar förvirrat runt, ställer sig på tårna, får tag i en tunn seg kvist som är en del av ett ny planterat träd, hon häver sig upp, spejar mot horisonten, någonstans där borta i dimman skymtar hon en ekorre.
Den påminner henne om hennes barndomshem. Ekorren som skuttade runt på gården. Hennes trygga gård, mormor och morfar som matade grisarna. Kottarna under den stora granen. Kottarna som förvandlades till får och getter, med små pinnben och svans.
Hon stoppar handen i fickan. Där hittar hon kartan - vägen till språket hon saknat.
Geen opmerkingen:
Een reactie posten