Irja: Min nya jord

Visionär fullkomlighet i något som blir ett drömlandskap.

En vilja att vara i harmoni med livet, där de där taggarna som sticker utåt inåt inte behövs. Att acceptera utan liknöjdhet, en regnbåge utan början eller slut men fylld av galaxens färger.
Och den där gnagande känslan av att konkretisera, det där vardagliga där vi frågar vad jobbar du med, vad ska vi äta till middag, vad vill vi ha för tavla att hänga på väggen där? Det som är möte med grannarna, kollegorna, expediten i affären med tavlor för alla smaker.

Att de två världarna blir ett. Att jag kan hitta dit och kan förena dem. Utan taggar, utan kompromisser. Men si där kommer det svåra: utan konflikter. I accepterande av olikheter och skilda verkligheter. Att stå för det egna flödet utan att ändå riktigt behöva aktivt stå för det. Eftersom jag helst vill att det bara ska vara där, självklart och lätt och inte kämpande energetiskt. Vishet, mjukhet, kärlek, förening. Glädje och innerlighet. Allt det som faktiskt finns och kan vara men som är så svårt att hålla öppet när jag tillåter mina och andras taggar att tugga in och trycka hål.

Irja Liljeholm