tog ett glädjesprång i sinnet.
Papperspåsen prasslade i hans händer.
Dom var grovare nu,
händerna,
inte så där barnsliga längre,
men riktiga labbar.
Han sög på gelehallonet,
precis så där geleaktigt
och sockrigt som han mindes.
För visst mindes han,
alla gånger som han varit på
besök hos faster Emma,
det stora bålet,
valborgsmässoelden,
fiskdammen,
godispåsarna fyllda med smått och gott.
Zarah hade rullat ihop sig
vid hans sida,
hennes päls var lite fuktig,
luktade skog.
Gelehallon,
hans favorit godis.
Han som hade trott att det inte
fanns att få tag på här i trakten,
men han hade misstagit sig.
Ann-Charlotte Molin
Geen opmerkingen:
Een reactie posten