zaterdag 11 december 2021

Irja: del 11, Greta, (hunger?)


Greta står och ringer på sin grannes dörr. Hon har verkligen inte någon lust med det här tramset, förstår inte vad det ska vara bra för. Det är nästan så att hennes motvilja snuddar vid nervositeten, hon känner ju inte den här karln. Hon är bara artig som står där. Så, hon har ringt på. Och väntar. Med sig har hon en kratta, eftersom grannens grusgång alltid är rörig och hon råkar äga två. Ingen kan väl förvänta sig att hon ska ut och handla en ny kratta när det är pandemi? Han får nöja sig med en bättre begagnad version, den krattar bra nog. En praktisk gå- bort present. Att den kan uppfattas som en pik kan Greta inte föreställa sig, han behöver ju uppenbarligen detta redskap.  Istället för steg som närmar sig dörren inifrån skakas hon om av svordomar i staccato, följt av ett tjut som bara måste vara ett spädbarns nödrop. Greta vänder tvärt, tar ett steg nedför trappan. Hör ett brak. Har karln ett barn? Vad gör han mot det? Hon kan inte lämna en nödlidande värnlös varelse till sitt öde, det är visst straffbart har hon läst. Greta tar ett kliv upp, tvekar med handen på dörrhandtaget. Bestämmer sig för att göra sin plikt och trycker ner det och kliver in. 


En kattapult far genom luften och slår klorna i hennes stickade halsduk. Greta vacklar och vore det inte för krattan hade hon fallit baklänges. Hennes värd står och håller sig i en dörrpost och ser blek och fånig ut med håret på ända. På hallgolvet mellan dem ligger en piedestal med ett avbrutet ben, skärvor av en blå vas och en sörja multnat vatten och knäckta, bedagade tulpaner. Förvånade stirrar de på varandra, Rolf och Greta. Greta vet inte vad hon ska säga. Hon vill lugna ner katten som fastnat i halsdukens maskor, hon vill drämma krattan i Rolf och gå därifrån, tills hon ser att karl skakar. Är han sjuk? Är han smittsam? Rolfs skakningar övergår i ett mullrande skratt, ett varmt bullrande guppigt stort skratt. Ett smittsamt skratt. Så Greta ler, hon kan inte hejda mungiporna. Vilken stolle! När Rolf tystnar för att hämta andan säger Greta: 

Sicken tur att du inte har mördat någon. Hennes ögon smalnar: Var är bebisen? 


Irja Liljeholm

Geen opmerkingen:

Een reactie posten