Hjärtat slår. Lite för fort, men det slår. En knapp i den lila skjortan har lossnat, i glipan trycker mjäll hud. Han kryper runt på golvet och hjärtat slår, träplankorna är hårda mot knäskålarna. Han trevar över golvet, fångar en nöt och lite vitlöksskal och en mängd odefinierbara smulor. Lägger kinden mot golvet, det värker i ryggen, försöker se in under spisen. En knapp har lossnat, den har väl inte fallit ner i grytan? Med möda häver han sig upp och lutar sig över den svarta gjutjärnsgrytan som puttrar och doftar på spisen. Vitlök, schalottenlök, saffran, körsbärstomat och marsala. Räkskal och fiskben. Och kanske en knapp. Plastic soup. Han vill inte servera plastic soup! Sixten snor runt hans ben och mjauar. Sträv tunga slickar hans tå, den som sticker ut där strumpan är trasig. Rolf suckar åt sig själv och stryker undan ostyriga lockar som trasslat in sig i skägget, han är bortom räddning vad gäller slarvighet. Han går ut ur köket, stänger dörren, andas djupt ett par gånger för att rensa bort matångorna från luktcentret. Sixten krafsar på dörren, hon -för Sixten visade sig vara en hona- blev kvar i köket. Rolf går in igen och andas grytans aromer. Känner ingen lukt av smältande plast. Han kanske missade att knappen saknades när han drog på sig skjortan? Buljongen ska ändå silas, han sticker ner en provsked och smakar. Tar en sked till, mustig umami, sötma, syra och värme håller på att utvecklas. Lycka. Hjärtats glädjeskutt. Han visualiserar ingredienser, de som kan bygga en måltid till fulländning utifrån sensationen som håller på att bildas i grytan. En skvätt grädde, salt, ett knippe timjan. Till såsen perfekt smörstekt rödingfilé. Spröda, lätt brynta sparrisbuketter väntar, redo att i sista minuten bräseras till perfektion. Potatiskroketterna pyser inuti ugnens hetta, han kikar in och kontrollerar paneringens väg till krispigt hölje. Han bestämmer att räkorna får vänta till vickningen senare på kvällen.
I matsalen knäpper brasan, bordet är dukat. En utsökt Sancerre står i vinkylaren.
Det ringer på dörren.
Irja Liljeholm
Geen opmerkingen:
Een reactie posten