woensdag 21 december 2022

Camilla: De krokigaste träden 21

 


När vi vaknade på morgonen, alla tre i en säng, var världen ny.

 

Du lämnade inte Claras famn för en sekund. Som om du visste att hon var min stora kärlek. Som om hennes plats i vår lilla familj äntligen var fylld.

 

När jag drog undan gardinen såg vi pudriga kristaller falla över trädkronorna.

 

Alla världar knöts ihop i ett ögonblick. Kanske snöade det över en olivgård i Grekland för att jag hade fått namnet Selma? Tidningarna skrev om det år när snön föll i en grekisk bergsby.

 

Du växte upp med två föräldrar och ställde aldrig frågor. Jag ville skriva brev till dig så att du en dag skulle kunna välja om du ville veta mer om din historia. Söka din far. Söka silvertråden som binder oss till en envis dam i det kalla Norden.

 

Vår olja är älskad av många och vårt företag lever och frodas fortfarande.

 

Nu har jag levt många år och sett flera av mina älskade resa vidare. Mor somnade in under samma träd som jag föddes under. Sedan min Clara som blev sjuk och gick bort för fem år sedan.

 

Jag vet nu att träden menade någonting annat när de talade till mig den natten.

 

 - Sök ditt namn.

 

De menade namnet under mitt jordenamn. Det namn du också bär:

 

Älskad.

 

 

 

Geen opmerkingen:

Een reactie posten