zaterdag 3 december 2022

Irja: del 3) Tidigare den mörkaste dagen, klockan 10:14


Han heter Miro. Han är en i raden av gästforskare. De byter av varandra i strid ström de där gästforskarna, för fram sina färdigheter med bomullstoppar späckade av bakterier, sporer, syra. I bälten bär de pipetter, pincetter, termometrar, frekvensmätare och petriskålar. Var och en av de gästande tilldelas en buddy, en av de mer erfarna laboranterna, ett ansvar som Miira aldrig erbjudits. Men den här dagen för chefen fram Miro till Miira och skrattar åt sin underfundighet:

Yo, Miiiirrrrooo! Möt Myyyyrrra!

Miro ser ut som en slarvigt plockad fågel. Den vita rocken sväljer honom. Han snubblar över sina fötter, bär löjeväckande varmfodrade stövlar, som UGGs fast värre. Och det inomhus, i deras temperaturkontrollerade laboratorium. Hans runda små glasögon immar när fötterna sväller. Ögonbrynen ser ut att vara på rymmen från just brynens tänkta linje. Han döljer sina vokaler lågt bakom det guppande struphuvudet vilket gör hans engelska guttural och hart när omöjlig att följa. Hälarna möts i en uppenbart oavsiktlig lammullssmackande givakt när han presenteras för Miira. Och hon är inte förvarnad. Chefen viftar med handen, lätt road och ointresserad eftersom han redan när Miro tilldelades honom bedömde honom som en lättviktare från ett obetydligt universitet i ett obskyrt land ingen hört talas om: 

Visa honom en ledig station. Hjälp honom med det han behöver. Inte mycket att orda om, det fixar du! 

Chefen viftar sin låtsaskomplimang runt Myran och tänker på det där med att skapa lojalitet hos medarbetare. Miiras näshår flimrar: Vad har Miro ätit? Det vill hon också ha! Men doften kommer inte ur strupen. Inte från tungan hans sneda tänder döljer. Inte från gelén som håller hans magra hårkupplett i något sånär fett schack. Miira rodnar, en svettdroppe lösgör sig från Miros hårfäste. Hon rodnar och ser den dansa. Ser hon en böljande regnbåge fångad i en pärla? En parfyms noter i expanderad koncentration? Lättjan hos en sockerspunnen, saliverande droppe? Hennes näshår studsar. Hennes hjärna strejkar, hennes puls rusar. 


Irja Liljeholm







Geen opmerkingen:

Een reactie posten