Vi väljer, G och jag. Så fort och så ofta att jag vissa kvällar, som denna, bara kan stirra framför mig och andas, inte mer.
Den ena situationen efter den andra serveras av stora starka kosmiska armar, på värmda tallrikar som kommer svischandes och bara stannar framför näsan länge nog för att vi tillsammans ska kunna välja ja eller nej.
Kämpa för att få barn ett tag till eller lämna tillbaka all längtan till universum och leva det liv som är? Stanna på det jobb som tömmer och urholkar för att tjäna bra med pengar? Säga sanningen till ex-hustrun eller välja en djupare, varmare, svårare väg som vill tro på kärlek och respekt? Ja eller nej?
Värdighet och själens stadiga klang inför de på jobbet som väljer konflikt och strid?
Ja eller nej?
Vi väljer. Vi väljer varandra. Kärleksbrus. Äventyr.
Jag stirrar vidare...
Geen opmerkingen:
Een reactie posten