Nu är tiden av
måsten och borden över. Skynda, pressa, passa in, göra färdigt, vara duktig,
effektiv, vara lydig, vara tyst, sitta stilla, inte synas, inte stråla.
Känselsprön som varit vända utåt mot tid och resultat vänds inåt, landar i ett
mjukt varande. Inåt, där friskt vatten porlar. Inåt, mot den pyttelilla platsen
i hjärtat där all hjälp finns att få. Där de som ständigt bär mig alltid finns.
Nu kommer tid för
lek. För njutning. Att få vara sig själv, utan att tälja, böja, hacka, passa
in. Att få måla med stora penseldrag, just de färger hjärtat ropar efter. Stora
dukar, mycket skvitter, hög musik. Att låta ske. Bo i hjärtat. Andas
djupt och gärna. Att minnas kärlek och glömma rädsla. Att öppna guldinslagna,
bortglömda paket, så många! Det finns tid.
Tid att älska.
Geen opmerkingen:
Een reactie posten