Jag vaknar på morgonen med ett kallt, fuktigt täcke av rädsla som tynger mig där jag ligger. Tänk om alla föräldrasamtal går dåligt? Tänk om den galna mamman börjar skrika igen...tänk om jag inte klarar av mitt jobb?
Nattens drömmar var fyllda av sorg över avskildhet och hårdhet i vår människofamilj. Samtidigt ringer orden "mjölk och honung" i huvudet.
Mjölk och honung. Moder Jords överflöd. Den tid vi går in i just nu då vi manifesterar antingen det som lever i hjärtat eller det som far omkring i huvudet...vilket inte bara är det vi önskar utan även det vi fruktar. Magneter...vilka magneter vill jag investera i inom mig själv? Vem vill jag vara?
Jag dyker ner i rötterna. Ner mot den stora Modern som borstar bort dammiga tankekonstruktioner och värmer bort den tunga, fuktiga filten. Här får jag utrymme att värma upp mig. Täcket försvinner i sprakande gnistor. Tomt blir det sen, tyst, varmt. Ljust. Bara orden "mjölk och honung". Som för mig betyder rikedomar som lugn, frihet, humor, kärlek, vänskap, kreativitet, förtroende, nya energier,
kärlek
kärlek
kärlek.
Nu låter rösten inom mig annorlunda.
"Skratta lite Beloved. Alla föräldrar som kommer på samtal är själva tyngda av oro och stress. Du kan vara en varm sol i stället för att väva ett ännu större, tyngre, kallare täcke tillsammans med dem. Välj en annan frekvens. Skratta lite. Beloved."
Camilla Onell
Geen opmerkingen:
Een reactie posten