Tolv tolv tolv. En magisk dag enligt vissa och jag vaknar och känner mig lättare än på länge. Där min välbekanta, ingrodda livskamrat rädslan brukar sitta är det alldeles tomt och det känns så märkligt och så mycket lättare rent fysiskt att jag nästan vinglar där jag går.
Hela dagen regnar det intryck. Föräldrar seglar in för betygssamtal. Alla regnbågens färger visar upp sig i ett spektrum av livshållning och övertygelser. Tappra, trötta, desperata föräldrar som kämpar till sista näven energi för att få ordning på en son med gaming-beroende. Ensamma mamman som är så orolig och misströstande att hon alltid förväntar sig det värsta och får det serverat också, gång på gång. Det eviga offret, hon som alltid har en handskriven lista, sida efter sida, på allt som alla andra, inklusive jag, gör fel. Hon skriker och spottar och väser och avslutar även denna gång med att gråta. Hulkande, rödblommig frustrationsgråt. Idag när jag sitter där bredvid henne och känner den ena anklagelsen efter den andra vina förbi huvudet, ringer hela tiden i öronen ord jag läst av Marianne Williamson.
" The way of the miracle-worker is to see all human behavior as one of two things: either love, or a call for love".
Så sant. Det hjälper den här dagen. Vreden stannar hos arga mamman och smittar inte av sig. Någonstans under svordomar och svidande ärr ser jag en flicka. Önskar jag kunde prata med henne men nöjer mig den här dagen med framsteget att lugnt kunna sortera det som kommer flygandes åt mitt håll.
Sedan kommer fin-tjejen som har oändligt många prövningar bakom ryggen och som kämpar för att stå på benen. Fosterfamiljer och socialsekreterare har kommit och gått. Hon är vacker som en ängel, sjunger som en souldrottning och håller just nu på att drunkna av all sorg som inte vill stanna under jorden längre. Tårar, prat. Jag vet mindre och mindre ju äldre jag blir. Jag erbjuder det enda jag har. 'Kom hem till oss, så lagar jag mat till dig'. Det betyder i min värld 'Jag vill värma dig inifrån och det här är mitt sätt'.
Ni som lagade mat till mig, värmde mig inifrån när jag behövde det en gång, tack. För all kärlek, välvilja, kloka råd eller inga råd alls, skratt, uppmuntran, inspiration och stöd.
Jag skickar vidare.
Geen opmerkingen:
Een reactie posten