Camilla: Marknadsliv

En av de saker jag älskar med mitt liv här i Haarlem är stadslivet på helgerna. Marknadslivet.

För det mesta cyklar jag in till stan på min skrangliga blå cykel och parkerar den nånstans mitt i myllret för att kunna traska omkring och göra alla mina ärenden innan jag cyklar hem igen. Ofta blir det en tur till biblioteket. Jag brukar komma hem med filmer i stället för böcker, men om jag ska vara ärlig är det mest för att insupa miljön som jag går dit. Hylla efter hylla med berättelser och fria tankar som finns där för alla, tillgängliga även för de som inte har råd att köpa många böcker. Gott kaffe, alla tidningar och tidskrifter man kan drömma om. Datorer för den lilla grupp människor som faktiskt inte har en egen dator, eller är på resa och behöver en dator för dagen. Ett skattkammare fylld av drömmar, möjligheter och vår tunga, vackra historia.

Sedan blir det marknad. Alla dofter vävs ihop till lördagens egen komposition. Ostarna samsas med nybakat rosmarinbröd, färsk fisk, nypressad apelsinjuice, varma sirapskakor och örter – salvia, basilika, timjan och oregano i rad efter rad av små krukor med handskrivna prislappar. Överallt äter människor, provsmakar, handlar, mumsar. Stående intas sillbitar med finhackad lök och saltgurka, friterad torsk sällskapad av ravigotesås med schalottenlök och kapris, heta små vårrullar med chilisås, obligatoriska flamländska pommes frites i tjocka skivor toppade med gräddig, syrlig majonnäs och fullkornsbröd med smetiga lager färskost.

En tur upp till sjätte våningen i varuhuset V&D blir det för det mesta. Gå igenom alla böcker i extraprislådorna och sen ta svängen förbi cafét med utsikt över hela staden. En cappuccino och äppelkaka med nötter eller en stor trekant gräddtårta med bär och frukt, bara för att lyxa.

Sedan blir det blommor. Då har jag redan hämtat cykeln och styret dinglar av påsar med ostar, rostade nötter, örter, rökt makrill , vin och hundkex åt brunbjörnen. Vid blomsterståndet nära vårt hem blir det en stor bukett ljusrosa rosor och eukalyptuskvistar, amaryllis, liljor eller hyacinter. Sista biten hem är inget annat än en cirkusakt för att komma hem med livet i behåll på cykeln med alla härliga, prasslande, doftande påsar.

När blommorna sedan har satts i vaser, ljusen är tända, kylskåpet fyllt och golven dammsugna... då är det helgfrid.

Camilla Onell