Det regnar.
Stora, tunga,
blöta droppar slår i stora klungor ned i gatan utanför.
De smattrar på
takfönstren.Det väser av vatten när bussarna fräser förbi.
Allt är blött.
Dyblött.
Dränkt.
Nedstänkt.
Och där,
någonstans bakom, ovanför de blytunga svarta molnen – så sammanpressade att det
ser ut som om de sitter fast i kyrkspiran – där tindrar stjärnorna.
Orion med sitt
bälte, Andromeda på sin tron, Lilla och Stora Björn pulsande fram genom
stjärnhimlen, Medusas huvud i Perseus hand, Plejaderna – de sju systrarna
jagade av Orion och hans två hundar Castor och Pollux, den vackra Cassiopeja
hängandes upp och ner halva året...
Där,
är det
magiskt,
vackert,
mytiskt,
glittrande,
Spännande.
Cecilia Götherström
Geen opmerkingen:
Een reactie posten