Skolbänken är fullkarvad med hjärtan, namn,
hundfigurer, träd. Föregångarens svordomar är omvandlade till krumelurer. Det
lilla värmeljuset i den slöjdgjorda rödmålade ljusstaken flackar till ljudet av
frökens röst. Fötterna vickar inuti trånga yllestrumpor, fröken läser en
julsaga för den tysta klassen, det är stämning och mörkt och nästan jullov. Det
underbara, långa efterlängtade lovet! Med ännu mera stämning, med paket, vad
ska hon få? Hon längtar efter mormor och kusinerna och julgodis. Hon längtar så
det värker efter julens speciella hemmakänsla. Sena kvällar med pyssel och
roliga böcker, varm choklad och bra filmer på TV, Ludo som vaktar granen. Spela
spel med mamma, vinna i poker över morfar, åka kälke med kusinerna, låna
snowboarden av storkusinen om hon har tur. Fröken slår ihop boken, ber dem att
blåsa ut ljusen och säger tack för idag, vi ses i morgon. Inga läxor såhär
sista veckan på terminen. En ljudbomb exploderar i rummet när barnen
skrapar stolar, smäller med bänklock, kastar suddgummin på varandra, tar
armkrok i förtroligt utbyte eller knuffar kompisen in i väggen, tjoar. Runt
flickan ett vakuum hon inte låtsas om. Hon ler och nickar och rör sig inuti vakuumet mot dörren. Papperstussar flyger förbi ämnade för någon annan, rop
skanderas av elakt slag men gäller inte henne, de tuffa stoppar in Hubbabubba
och smäller av bubblor samtidigt som de kastar med håret och virar in fingrarna
i de långa halsbanden med berlocker på som de givit varandra. Flickan har också
ett långt halsband med vänskapsberlocker på, sådana hon tiggt sig till av mamma
eller köpt själv av veckopengen. Hon längtar efter dagen då hon får en kompis
som vill byta berlocker och bokmärken och tuggummisort med henne. Flickan tar
god tid på sig i kapprummet. När hon är klar har de andra redan hunnit iväg.
Vänta på mig! Ropar hon utan att det hörs, och springer genom korridoren, om
någon ser henne tror de kanske att hon springer ikapp sin kompis. Hon ser ju
glad ut. Hon längtar bort härifrån. Hon längtar med varje andetag, var cell,
med alla tankar hon har. Hon längtar efter att passa in, att förstå hur man
ska göra för att passa in. Men hon är av en annan sort. Det har mormor sagt. Mormor menade nog att trösta, men
istället för att bekräfta en växande självkännedom rullades taggtråd ut: De med
möjligheter där utanför, hon som är annorlunda hur lika hon än gör sig där
innanför. Skolans port smäller igen bakom henne, hon fortsätter att småspringa
nedför gatan genom snöslasket. Isande kall vind, men plusgrader. Vit jul. Alla
längtar efter en vit jul.
Irja Liljeholm
Geen opmerkingen:
Een reactie posten