7 (7)
Den röda stugans skorsten släpper ut röktussar.
Fjället välver sig över stugan. Snön har slutat vina och faller nu i mjuka
bulliga flingor, rakt ner i drivorna. Spåren efter storebrors skidfärd syns
inte längre. Hans skidor och stavar står nedstuckna bredvid farstutrappan.
Ljuset vacklar inifrån stugan, elden sjunger på sista versen. Karotter och
tallrikar står kvar på bordet, men pinnstolarna, bekväma med orientaliska
kuddar, är tomma.
Bröderna sitter i soffan med varsin gitarr i
fårade händer. De finner på en låt de en gång komponerade. Mamma kommer och sätter
sig i fåtöljen, hon ler mot dem, lyssnar och är tårögt stolt. De snubblar lite
i tongången men tar om och kommer vidare. De kommer ut på djupare vatten och de
bottnar. Fjället välver sig över stugan och bergatrollet nynnar med i melodin
och utlöser ett litet snöskred. Bröderna spelar och när de inte kan spela
längre blir de tysta. Den äldre tar den yngres hand. De sitter där och säger
ingenting mer. Allt utöver musiken och tystnaden som fört fram den är
överflödigt.
Geen opmerkingen:
Een reactie posten