År kan bli dagar,
dagar kan bli minuter,
kan kännas som år,
för den som tänder
skenet bakom mörka moln,
föds liten gnista,
den stapplar innan,
den finner tillräckligt stöd,
att sträcka sig mot
himlavalvet där,
stämmorna sjunger så att
skammen och rädslan
möts i oblindad
harmoni - orkestern kan
föra samman flackande
kringströvande till
skådespelets rymd,
kan sitta i åskådar
massan, känna rus
av lyckans sötma,
se bluesen i cellons
träiga kurvor,
hålla takten när,
ovädret blåser omkull
ett oskyldigt träd
Geen opmerkingen:
Een reactie posten