Längtan grodde i
tidsfårans små vindlingar
törstade julmust
stöpte dagens sken
då liten fjällräv lyssnar
efter resans sång
för de knäböjde
invid framtidens gravsten
bad om ödmjukhet
handling med inslag
av rosa elefanter
månne formbarhet
betraktade de
sovande sägnernas hela
in och utvändhet
ville öppna för
beröring som bygger
slitstarka broar
fanns flickan som
gav människosläktet djup
de aldrig kände
andakt när strömmen
går och man trevar i mörk
mjuk pepparkakssmet
Geen opmerkingen:
Een reactie posten