Men oron drar i
nyvaken svans, visst hördes
fjärran hjulknarr där,
undrar så vem
skrifterna begravt, måste
vårda det svunna
vem vet, vem känner,
dess drivande kraft i lyktans
skimrande värme
de går genom tid
spåren i snön avslöjar
intet och allting,
deras trampande
skapar betesmark, där som
älgkalven leker
kom inte hit gå
inte dit utan ta det
med mjölk och kanel
ryker och skållar
tungans hjärtespets, snabbt på
släden i backen
en räv med ett barn
följer meningarnas spår
över ranglig bro
isande frusna
fingrar och tår, släktet
väntar rådlöst på
ett recept som kan
fylla hungriga magar,
lösgöra knutar,
förstå rikedom,
i drakens gryta kokar
saffransbiff med tö
Geen opmerkingen:
Een reactie posten