Människosläktet
sitter fast, i ett mega
märkligt fiskenät
drar ner öronen,
över tjocka ögonglas,
hårslingor i krans
munnarna trutar,
intet endaste lutfisk
svarar på invit
följer fiskestim
genom underströmmarnas
svajiga simtag
då kommer sillhaj
han vill gärna dela på,
vägvisarkartan
klipper, tänjer, på
sjögräspatrullens regler,
smiter släktet mot
sandens sumpiga
backkrön, där som gladornas
laxar avstamp tar
dröjer sig kvar, i
sjöhästarnas födelse-
grotta tills våg dör
ovanför hav och
land slocknar orion, men
passion består
upprullad med sylt
och grädde, mestadels hos
snäckans pärlemor
Geen opmerkingen:
Een reactie posten