Mia kunde njuta av Jules närvaro, av hennes beröring, sitt barnbarns nakna ärlighet.
Mia, hon vars handväska just hade glidit ur hennes händer. Pillerna de vita och de blåa som rullat in under soffan. Jules som hjälpte henne att samla ihop "farmors godisar för huvudet och knoppen".
Sedan hade Jules krupit upp i hennes knä och lyssnat vördnadsfullt, förundrad när hon högläste ur julberättelsen om Jesu barnet, Maria och Josef.
Hon var innerligt glad att hon fick ge Jules lite av den där riktiga julkänslan. Tacksam att hon var en del om än så liten del av Matthias liv igen.
Matthias såg, han fanns där, alltid nära sin dotter, liksom höll uppsikt.
"Mia vad tror du om att ta en promenad ikväll, bara du och jag?"
Hon tittade på Matthias och log instämmande.
Geen opmerkingen:
Een reactie posten