Smulor
Det var i efterdyningarna av de ljusa stunderna, av det värmande känsloruset som hungerskänslorna smög sig på igen.
Som om hennes synfälts perspektiv smalnat av som om skärpan finjusterats och ställts in.
Smulorna på marken var inte att ta miste på.
Rayana böjde sig ner, plockade upp en handfull smulor. Förundrad vägde hon dem i sin lilla näpna hand, lät fingertopparna undersöka dess textur. Luktade på dem, smakade. Smaken av kardemumma och ingefära kolliderade med hennes smaklökar. Kryddnejlika i harmoni med kanel vidrörde hennes gomsegel. Det smakade pepparkaka, det smakade mera.
Hon följde smulornas stig. Kröp framåt på händer och knän samtidigt som hon stoppade munnen full.
De 9 papegojorna och moder hare befann sig tätt intill.
Rayana stannade inte förrän hon kom till en bred, långsträckt, knölig rot. Var det månne en tröskel?
Påfågeln som i sakta mak skred fram och tillbaks som om den ägde gårdsplanen framför bar sitt huvud högt. Utstötte några höga läten emellanåt. Vaktade högfärdigt vid ekens tröskel.
Runt dess hals hängde ett halsband med en gyllene nyckel.
Geen opmerkingen:
Een reactie posten