Fuktig grotta. Kylan trängde in i kropp och tankar. Det luktade unket.
Häxan satt i all sin gruvliga, grodiga fulhet och väntade på deras budskap.
Vilma och Helge hade vandrat hela dagen, följt alla tecken och stod nu inför den som var anledningen till Mayas sjukdom. Vilma såg bara en ung flicka bakom skikten i gråslöjade ögon, men visste att hon skulle känna ondskan bränna senare när hon kom ut i friska luften.
Häxan blinkade knappt.
- Vi vill prata om kärleksstenen.
- Om ni löser gåtorna pratar jag med er. Annars är allt över och stenen är min. Den första gåtan är: Vem flyger högst? Den andra gåtan är: Främlingen som aldrig hälsar på. Gåta nummer tre: Välkommet överallt.
Häxan stirrade på Helge och Vilma med en genomträngande blick, splittrad som en krossad spegel. Helge blev nervös och började hoppa från ett ben till ett annat. Vilma stirrade tillbaka. Letade tecken. Tog in en energi som fick alla hår på hela kroppen att resa sig.
Vilma undvek att tänka på Maya, visste att hon skulle förlora om hon gav sig in i striden nu. List behövde hon.
Hon lämnade grottan utan en hälsning, Helge följde henne tätt i hälarna, halkande på våta stenar och slemmig mossa.
I magen brände en vrede som letade sitt utlopp, men Vilma behövde sitt lugn nu. Lösa gåtorna, för Maya, för älskade hujaffer.
"Kära gammelhujaff. Hjälp oss." Vilma viskade där hon gick, mot ljuset, ut ur grottan. "Vid alla heliga hujaffer, hjälp oss att rädda kärleksstenen. och Maya."
Geen opmerkingen:
Een reactie posten